Hannas praktik - del 4
Ny vecka och i mitt fall ny praktikplats. Eller ny och ny, på denna F-9 skola gjorde jag min förra praktikperiod för ca en månad sen. Det var så himla kul att vara tillbaka; vara tjenis med alla, känna sig behövd och saknad.
I dessa Corona-tider är det kort om personal, vissa är sjuka och vissa måste vabba. I mitt arbetslag var en resurs långtidssjukskriven och femmans ena lärare sjuk; så vi fick pussla för att få ihop det. Jag fick hoppa in som vikarie för åk 5:s lärare. Vilket jag gladeligen gjorde samtidigt som det tog emot då det är lärarassistentens stora fälla; att bli utnyttjad som lärarvikarie. Men i det här fallet hade de i första hand frågat alla sina vikarier och vem är jag att uppnosigt tacka nej? Givetvis ställde jag upp - laget före jaget!
Jag och den andra klassläraren gick igenom dagens upplägg innan vi intog klassrummet. Medan hon körde samling i helklass, häftade jag ihop några gamla nationella prov i svenska som eleverna skulle få öva på efter samlingen.
Inte helt otippat nog var Corona den stora snackisen under samlingen. Eleverna hade mycket att dela med sig av och läraren gav dem lugnande information samt uppmanade dem att vara källkritiska då det florerar många falska rykten om Corona. Vi gick även igenom dagen och hon berättade att jag skulle täcka upp för den andra läraren som var sjuk. Engelskaläraren tittade förbi för att planera lite inför diagnoserna hon ska köra i veckan. Hon blev glad av att se mig där och ville gärna ha med mig under sina pass då. Kändes så kul att vara eftertraktad, t.o.m. bland lärare jag sällan träffar.
Sen delade vi upp oss i halvklass, jag körde svenska och den andra läraren hade matte. Upplägget i svenska var att först testskriva ett nationellt prov och när man var klar skulle man läsa i sin läsebok tills alla var klara med provet, därefter fick man välja mellan att skriva en berättelse, jobba med Grej of the day eller jobba klart med Klubben (en läsebok med tillhörande uppgiftsbok). I både första och andra gruppen upplevde eleverna testet olika svårt. Vissa upplevde texten svår och förstod inte frågorna. Nu när vi bara övade fick de ställa frågor men jag bad dem försöka själva eftersom de på riktiga nationella proven inte kommer få någon hjälp. En elev knövlade ihop provet direkt hen fick det och en annan ställde samma frågor flera gånger innan hen rusade ut ur klassrummet i panik. Det gjorde ont att se, och ännu ondare att jag inte kunde springa efter. I dessa situationer hade det varit guld värt med en lärarassistent i klassrummet. Att få eleverna att läsa sin läsebok i tystnad och ge studiero till de som fortfarande skrev prov, var inte lätt. Antingen hade de ingen läsebok, tråkig läsebok eller ville hellre gå vidare till nästa aktivitet.
Emellan svenskapassen var det rast. Jag var rastvärd tillsammans med en av lärarna i åk 3. Det var en rätt lugn rast, inget bråk vad jag märkte av. Jag minglade runt på skolgården och treorna var superglada av att se mig igen. Det värmde gott i hjärtat ♡
Att vara lärarvikarie var både kul och utmanande. Så svårt att ta sig an en klass man inte känner. När de arbetade fritt passade jag på att bekanta mig med dem lite bättre. Då var jag mer "kompis" med dem, typ som en mentor.
Därefter hade jag pedagogisk lunch samt var rastvärd. Eleven i åk 3 som jag tagit under mina vingar förra praktikperioden ropade glatt "HEEJ HANNA!" när hen såg mig. Sen ville hen hänga med mig resten av rasten, gick ifrån sina kompisar för att få vara ensam med mig. Att få sån fin kontakt med eleverna är guld värt, då vet man att man gör skillnad, bättre kvitto finns inte ♡ Hen undrade när jag skulle komma till deras klass, tyvärr kunde jag inte ge ett bra svar på det.
På skolan arbetar de med ämnesintegrerad undervisning så eftermiddagen arbetade klassen med människokroppen i både NO och bild. I par skulle de lära sig mer om varsitt organ. På NO:n skulle de forska om organet och därefter skapa antingen ett textdokument, en broschyr eller en plansch och på bilden skulle de forma sitt organ i lera. Eftersom jag inte haft nån rast under dagen skickade läraren iväg mig på en kaffe innan jag återvände till NO-passen, denna gång som lärarassistent.
I ena gruppen fick jag vara extra stöd till en elev. Hen hade lite svårt att fokusera så jag började med att fråga vad hen kände till om organet. Sen läste jag i olika böcker om organet och berättade förenklat om vad det bestod av och dess funktion. Här fick jag god hjälp av Pluggkoden som vi tittat på under socialpedagogiken. Vi repeterade den kunskap vi gått igenom inom 10 minuter och jag förhörde hen, imorgon tänker jag att vi kan repetera samma saker innan vi lär oss mer.
Dagen avrundades med skräckblandad förtjusning när eleverna hittade bilder på nakna och älskande människor i ena biologiboken. Jag och läraren skrattade gott åt kommentaren: "Varför tittar jag ens fortfarande?!?". Efter vi avslutat med klassen gick vi till arbetslagsrummet där vi pratade om dagen som gått samt planerade och förberedde inför morgondagen då jag ska täcka upp för den sjuka läraren igen.
I bild ser ni Benjamin, trots att han är en hårding har han inte skinn på näsan.
I dessa Corona-tider är det kort om personal, vissa är sjuka och vissa måste vabba. I mitt arbetslag var en resurs långtidssjukskriven och femmans ena lärare sjuk; så vi fick pussla för att få ihop det. Jag fick hoppa in som vikarie för åk 5:s lärare. Vilket jag gladeligen gjorde samtidigt som det tog emot då det är lärarassistentens stora fälla; att bli utnyttjad som lärarvikarie. Men i det här fallet hade de i första hand frågat alla sina vikarier och vem är jag att uppnosigt tacka nej? Givetvis ställde jag upp - laget före jaget!
Jag och den andra klassläraren gick igenom dagens upplägg innan vi intog klassrummet. Medan hon körde samling i helklass, häftade jag ihop några gamla nationella prov i svenska som eleverna skulle få öva på efter samlingen.
Inte helt otippat nog var Corona den stora snackisen under samlingen. Eleverna hade mycket att dela med sig av och läraren gav dem lugnande information samt uppmanade dem att vara källkritiska då det florerar många falska rykten om Corona. Vi gick även igenom dagen och hon berättade att jag skulle täcka upp för den andra läraren som var sjuk. Engelskaläraren tittade förbi för att planera lite inför diagnoserna hon ska köra i veckan. Hon blev glad av att se mig där och ville gärna ha med mig under sina pass då. Kändes så kul att vara eftertraktad, t.o.m. bland lärare jag sällan träffar.
Sen delade vi upp oss i halvklass, jag körde svenska och den andra läraren hade matte. Upplägget i svenska var att först testskriva ett nationellt prov och när man var klar skulle man läsa i sin läsebok tills alla var klara med provet, därefter fick man välja mellan att skriva en berättelse, jobba med Grej of the day eller jobba klart med Klubben (en läsebok med tillhörande uppgiftsbok). I både första och andra gruppen upplevde eleverna testet olika svårt. Vissa upplevde texten svår och förstod inte frågorna. Nu när vi bara övade fick de ställa frågor men jag bad dem försöka själva eftersom de på riktiga nationella proven inte kommer få någon hjälp. En elev knövlade ihop provet direkt hen fick det och en annan ställde samma frågor flera gånger innan hen rusade ut ur klassrummet i panik. Det gjorde ont att se, och ännu ondare att jag inte kunde springa efter. I dessa situationer hade det varit guld värt med en lärarassistent i klassrummet. Att få eleverna att läsa sin läsebok i tystnad och ge studiero till de som fortfarande skrev prov, var inte lätt. Antingen hade de ingen läsebok, tråkig läsebok eller ville hellre gå vidare till nästa aktivitet.
Emellan svenskapassen var det rast. Jag var rastvärd tillsammans med en av lärarna i åk 3. Det var en rätt lugn rast, inget bråk vad jag märkte av. Jag minglade runt på skolgården och treorna var superglada av att se mig igen. Det värmde gott i hjärtat ♡
Att vara lärarvikarie var både kul och utmanande. Så svårt att ta sig an en klass man inte känner. När de arbetade fritt passade jag på att bekanta mig med dem lite bättre. Då var jag mer "kompis" med dem, typ som en mentor.
Därefter hade jag pedagogisk lunch samt var rastvärd. Eleven i åk 3 som jag tagit under mina vingar förra praktikperioden ropade glatt "HEEJ HANNA!" när hen såg mig. Sen ville hen hänga med mig resten av rasten, gick ifrån sina kompisar för att få vara ensam med mig. Att få sån fin kontakt med eleverna är guld värt, då vet man att man gör skillnad, bättre kvitto finns inte ♡ Hen undrade när jag skulle komma till deras klass, tyvärr kunde jag inte ge ett bra svar på det.
På skolan arbetar de med ämnesintegrerad undervisning så eftermiddagen arbetade klassen med människokroppen i både NO och bild. I par skulle de lära sig mer om varsitt organ. På NO:n skulle de forska om organet och därefter skapa antingen ett textdokument, en broschyr eller en plansch och på bilden skulle de forma sitt organ i lera. Eftersom jag inte haft nån rast under dagen skickade läraren iväg mig på en kaffe innan jag återvände till NO-passen, denna gång som lärarassistent.
I ena gruppen fick jag vara extra stöd till en elev. Hen hade lite svårt att fokusera så jag började med att fråga vad hen kände till om organet. Sen läste jag i olika böcker om organet och berättade förenklat om vad det bestod av och dess funktion. Här fick jag god hjälp av Pluggkoden som vi tittat på under socialpedagogiken. Vi repeterade den kunskap vi gått igenom inom 10 minuter och jag förhörde hen, imorgon tänker jag att vi kan repetera samma saker innan vi lär oss mer.
Dagen avrundades med skräckblandad förtjusning när eleverna hittade bilder på nakna och älskande människor i ena biologiboken. Jag och läraren skrattade gott åt kommentaren: "Varför tittar jag ens fortfarande?!?". Efter vi avslutat med klassen gick vi till arbetslagsrummet där vi pratade om dagen som gått samt planerade och förberedde inför morgondagen då jag ska täcka upp för den sjuka läraren igen.
I bild ser ni Benjamin, trots att han är en hårding har han inte skinn på näsan.
