Lenas LIA - del 3

Fredag 7/2

Idag var min första dag tillbaka efter två dagar hemma nerbäddad i sjuksängen. Som alla dagar börjar även den här lite lugnt. Att det är fredag märktes på stämningen. Redan när eleverna kommer in innan 8, pratas det om fredagsfikan. Klockan 9:30 dukar kafeterian upp diverse bakverk. Övriga dagar serveras inget socker, så fredagar är speciella för oss alla. Kön ringlar sig lång och om man kommer lite sent, så kan du få vänta så länge att du kan missa starten av din lektion!

Jag började med att kolla min mail. Där hade det kommit förfrågningar på att vara med som provvakt medan läraren håller i anpassade prov för de som behöver det. Jag planerade och svarade de mail som kommit. Efter att ha kollat på datorn en stund kurrade det i magen, så jag gick till skolan kafeteria för att köpa en smörgås. Där ser jag ett fåtal elever. Jag slår mig ner hos några av dem och får reda på att de har fått håltimma då deras vikare som skulle ha lektionen medan ordinarie var med på isstadion med niorna, var sjuk. Efter samtalet gick jag mot mitt arbetsrum och då nappade en lärare tag i mig och frågade om jag kunde starta upp hens klass medan hen körde en elev till isstadion då hen hade missuppfattat tiderna och därmed missat bussen.

Jag erbjöd mig att köra hen i stället, så lektionen kunde vara orörd. Skolan jag har min praktik på, ligger utanför staden. Detta innebär att när det görs saker så som simundervisning eller skridskor, då behövs det planeras med bussar och allt vad det innebär.
Isstadion ligger cirka 20 minuter från skolan.

Det var riktigt trevligt att sitta och småprata med eleven. Höra lite om hens bakgrund och tankar om skolan. Hen kom till Sverige för 4 år sedan ungefär. Hen berättade bland annat om att de inte läste engelska i skolan där hen bodde, i stället hade de bildundervisning. Hen har stora planer om framtiden, men ser ett stort hinder i att hen inte kommer få betyg i engelska. Hen ligger ju många år efter i kunskap. Det är samtal som dessa, som gör att jag förstår hur viktig min roll som lärarassistent är. Här, tillsammans med ett team av yrkesroller, kan jag göra stor skillnad för en person. Kan jag stötta läraren så den kan få fram rätt material, så kan den här eleven, minska sitt kunskapsglapp och kanske till och med inom rimlig tid, få betyg för att ta sig vidare i livet.

Jag frågade eleven om hen tycker att hen får det stöd hen behöver. Det tyckte hen. Det känns skönt att höra att eleven är nöjd med sitt stöd och kan se att det inte e hen som felar eller likande utan att hen inte har haft samma chans till kunskap som elever som gått hela grundskolan i Sverige.

När jag kom tillbaka kikade jag ner på expeditionen och kollade till provkalendern inför mars, så jag kan uppdatera kalendariet. Varför jag nämner kalendariet så ofta beror på att det är helt nytt. Det var en idé jag föreslog och lärarna i arbetslaget blev helt till sig. Det är tidskrävande för dem att leta information. Även om det sägs att information ska komma från en kanal, så blir det ofta ändå att nåt slinker via annan väg. Provkalendern får dessutom inte lämna expeditionen, vilket gör att du måste ha vägen förbi eller bestämma att du ska dit för att kolla. Genom en synlig kalender på en anslagstavla blir info lättillgänglig. Man behöver inte starta upp och logga in och så vidare. Digitalt i all ära, men ibland är faktiskt papper bättre.

Kalendern har jag gjort via en mall i Words, sen är det bara att fylla på med info. Min skola använder outlooks kalender i första hand, men det händer att det kommer info via teams ibland och ibland kommer ett mail.

Jag vill avsluta den här veckan med att ge dig två tips, om du har svårt att hitta en meningsfull uppgift att göra på din praktik. Det finns säkert ett förråd att städa eller organisera. Finns få saker som spara så mycket tid, som ordning och reda.
Gör ett kalendarium och skriv ut om arbetslaget inte har ett. De tror inte att de behöver ett, men när det väl finns ett så uppskattas det hur mycket som helst.